Julafton 24/12 kl. 21.50
Malin har skrikit i smärtor nästan hela natten, så klockan sex på morgonen tog jag med henne och Marcus in till den lilla staden Te Kuiti 1,5 mil här ifrån där närmsta sjukhus ligger. Fick sitta och vänta till 8.30 innan läkaren kom - dubbelsidig öroninflammation. Dessutom har Marcus också tendenser till inflammation i ena örat, så båda har fått utskrivet antibiotika (Marcus väntar vi dock med ett tag). Som sagt - ingen ände på eländet! Under tiden har Maria bokstavligen gått under jorden i Blackwaterrafting-äventyret "Black Labyrinth". Här i trakten finns enorma grottsystem i kullarna med massor av spännande äventyr att genomföra. Efter tre timmar är det avlösning och dags för mig. Lite spak efter natten och morgonen, men man piggnar snart till i det 12-gradiga vattnet. Alla har varsin bilring att flyta på. I taket på grottorna och gångarna glittrar det av tusentals lysmaskar, det är som att ligga och titta upp på en natthimmel - otroligt vackert.
På em har Malin piggnat till ordentligt och leker igen för fullt. Marcus och Maria tar en egen tur och tittar på lysmaskar i en grotta nära campingen. Sen är det dags att klä ”granen”, en liten enbuske vi knyckte i ett snår i närheten av Cape Reinga häromdagen. Pyntet består av snäckskal uppträdda på fiskelina och teckningar av Malin. Räven raskar över isen och andra danser kring granen avverkas innan den lite enklare julmiddagen. Lax, köttbullar, ägg, skinka, prinskorv (typ..) och potatis.  Innan julklappsutdelningen tar vi ett dopp i poolen på campingen, det är ju inte var dag man har midsommar på julafton!  

   
God Jul på er alla där hemma!!!
 
Torsdag 23/12
Jack, Andrew och Annie tig med oss på en rundtur i Auckland. Besökte tre olika gamla vulkaner, numera slocknade och fantastiskt fina utsiktsplatser. Först One Tree Hill (eller No Tree Hill, trädet är nedsågat numera), sedan Mount Eden och efter lunch  Mount Victoria i Devonport. Fantastisk utsikt över Auckland från alla tre. Jack var en utomordentlig guide och vägvisare genom centrala Aucklands virrvarr av vägar.  
Tog farväl av familjen Zhang/Hu (tack för gästfriheten, hoppas vi får bjuda igen om ni kommer till Sverige någon gång).  Satte kurs mot Waitomo Coves, där vi skall utforska grottor och fira jul. Sista biten känns det som att vi är på väg genom "Fylke" i Sagan om ringen, man förväntar sig att Frodo och Sam skall hoppa fram i landsvägskanten när som helst. Nu hoppas vi bara att vi slipper åka till sjukhuset på julafton, Malin verkar ha öroninflammation (ingen ände på eländet!)
 
Onsdag 22/12
Fick kontakt med familjen Zhang/Hu igen. Åkte via Whangarei (åt lunch vid vackra Whangarei Falls)  

till Aucklandsförorten Pakuranga där det bor. Familjen består av Jack, Cathy, Andrew och Annie. De har en otroligt vacker trädgård, full av prunkande växter, fruktträd och fiskdammar. Blev bjudna på en riktig kinesisk middag med sex olika rätter. Fantastiskt gott! Malin kunde inte få nog av "Duck Beijing".
 
Tisdag 21/12
Äntligen bra väder!  Vidare norrut mot Cape Reinga . På vägen stannade vi vid Te Paki, där det finns jättelika sanddyner. Vad gör man på dom? Jo, åker sandboard! Vansinnigt roligt, en riktig adrenalinkick! Barnen åkte pulka. Därefter åkte vi till Cape Reinga, den nordligaste fyren i Nya Zeeland. Här möter Tasmanska Havet och Södra stilla havet på ett skummande rev.

Cape Reinga, haven mots i bakgrunden  

En speciell plats för maorierna. Efter döden påbörjar här själen sin vandring ned till underjorden och hemlandet Hawaki, längs rötterna på ett ensamt  Pohutukawa-träd, som klänger sig fast vid en klippa.
På kvällen tänkte vi campa på en camping i Wapapakauri Beach invid Ninety Mile Beach, men det var så hutlöst dyrt att vi stack iväg och hittade en liten park vid Lake Ngatu där vi freedomcampade.
 
 
Måndag 20/12, Rarawa Beach
Grämer oss lite att vi inte bokade om turen vi gjorde i går, för idag var det lugnare men dimmigt. Bunkrade mat i Paihia innan vi åkte till Waitangi Treaty Grounds. Alltid lite mäktigt och andäktigt att beträda historiska platser som denna. Gick runt på området och tittade bl a på den 35 meter långa Ngatokimatawhaorua, en waka – krigskanot, som byggdes till hundraårsjubileet 1940. Den är gjord av tre jättelika Kauri-stockar, den största tre meter i diameter. Beundrade träsniderierna i Te Whare Runanga, maorierna möteshus samt The Treaty House, det brittiska residenshuset från 1833-34.

Kauritradrot                  Tva WAKAs i Waitangi

Efter lunch i Paihia drog vi vidare norrut vi Kaitaia och hamnade på en DOC –camp (Department of Conservation). De har små enkla naturcampingar lite var stans till en billig penning. Här ligger man skyddad i strand skogen bakom en fantastisk, öde sandstrand. Sanden är som rågsikt, ljust gråvit och väldigt finkornig. Otroligt vacker! Träffade på de första svenskarna på resan (förutom kalmarit-nyazeeländaren på HotWaterBeach), tre tjejer från Södertälje. Ett hollandskt par som ligger här hittade en utmattad liten pingvin på stranden som de försökte hjälpa. Tydligen ganska vanligt att de "strandar" då och då och dör av sjukdomar och annat. Marcus har fått tillbaka den envisa hostan.

  M4 pa Rarawa Beach "ragsiktssand"