Tisdag 18 januari
Kommer iväg sent från Moke Lake, men vad gör det... Bunkrar lite käk i Queenstown innan vi far mot Te Anau, porten till Fiordlands. Stannar en kortis på vägen vid en flod där vi fikar och bygger fördämningar i gruset. Utanför Te Anau kör vi ned till floden Waiau River (Floden Anduin i Sagan om Ringen). Gör ett tappert försök till flugfiske på kvällen men det är svårt, floden är bred, strömmen hård och vattenföringen hög. Det blir ganska kyligt att stå utvadad med vatten till grenen en halvtimme utan vadarbyxor. Men det är vackert!

Måndag 17 januari
Ni får ursäkta om det blir mycket text i bloggen - men man kan bara inte låta bli att skriva ibland. Som nu t ex.
Väcker Marcus redan vid 7 (och det är tidigt det!) för vi skall ut på äventyr igen. Kl 8.30 kliver vi på en liten buss nere på stan som skall ta oss till Shotover River igen, denna gång för forsränning med Family Adventures. I reklambladet står det nåt i stil med "tala inte om detta för mamma" och efter en halvtimme börjar jag förstå varför. Vi åker upp på den sklingriga och milt sagt smala grusvägen Skippers Road, som går upp genom Skippers Canyon. Vägen är ibland två hjulspår på en smal klipphylla med 200 m stup nedåt på ena sidan och 100 m stup uppåt på andra sidan. Tro inte att det finns några räcken. Men chaffisen Cam är cool, han har kört vägen typ 700 ggr så han börjar bli van. Guiden Marshall berättar under tiden om hur vägen kom till - under guldgrävareran så klart - och lite roliga anekdoter därikring. På vägen får vi stanna och byta om på en camp vid en gammal hängbro, ett gammalt bungyjumpställe. Alla får våtdräkter, flytvästar och hjälmar. Tillsist kommer vi fram till starten. Den verkar bekant på något vis. När Marshall berättar att där borta stod ringvålnaderna och här stod Arwen med Frodo DÅ kommer jag på det, det är inspelningsplatsen där Frodo räddas undan Ringvålnaderna av alven Arwen, genom att en flodvåg spolade bort dom. Känns otroligt häftigt att vara där.

  200 m stup, inga racken har inte...  Kanns platsen igen fran nagon film???

Efter en kort introduktion så beger vi oss ned för floden i två gummibåtar. Vi är 10 vuxna och 8 barn. Sträckan äv väl vald för kategorin familj, snälla forsar i grad 1 och 2, men full tillräkliga för att det skall skumpa och stänka rejält omkring oss. Vi har vattekrig med den andra båten ibland, krockar med varandra och med klippor, är det lugnt får vi hoppa i floden och bada och det gör vi, både Marcus och jag. Stannar lite längre på ett ställe, där får vi klättra upp på en klippa och hoppa ned i en lugn pool. Dagen tävling är att göra det snyggaste magplasket.

 Marcus paddlar            Bomben!!!

  
Sen fortsätter färden på samma sätt, vi passerar gamla skrotade rester av guldgrävarutrustning hela tiden. En period bodde det så mycket som 4000 människor härikring, svårt att fatta då det är så oländig terräng. Passerar 120 m under hängbron och efter ett tag är vi framme vid målet. Det blir tävling mella båtarna sista biten och vi vinner med två längder då vi tjuvstartade.
Efter ombyte skall vi göra en sista sak och det är att slänga ned svarsin stor sten från hängbron. Det låter som explosioner när stenarna landar 120 m under oss. Sen blir det buss tillbaka samma nervpirrande väg. Vi har haft en jätterolig förmiddag som kan rekomenderas, trots vägen dit och hem samt att vi åter har spenderat ca 280 NZD (1500 spänn), men som sagt - smakar det så kostar det och det var det värt.

Maria och Malin har haft en lugn förmiddag, gått på stan och lekt i lekparker.
På em åker vi upp till en DOC-camp utanför stan vid Moke Lake, finner att detta är utan tvekan den vackraste DOC-campen hittills. En klarblå badsjö omgärdad av höga berg på upp till 1800 m höjd. Fåren betar på sluttningarna och de stora platta gräsfältet vid sjön är ett perfekt campingställe. Malin träffar en kompis, Lolivia från Alice Springs i Australien. Stjärnhimlen på kvällen är åter av vackraste sort, så som den skall upplevas. På en vacker plats ute i vildmarken.

   DOC-campen vid Moke Lake

Söndag 16 januari
Vill man ha roligt på Nya Zeeland finns det hur mycket som helst att göra - bara man är beredd att öppna plånboken. Dom vet att ta betalt för sig här!
På vägen mellan Arrowtown och Queenstown "råkade" vi köra förbi Shotover Jet, ett av orginalen vad gäller Jetboating här i landet. Shotover River är riktigt häftig, strömmen trycker fram mellan höga klippväggar och över breda grusfält. Marcus och jag tar tillfället i akt att hoppa på en tur (Bara 188 NZD, ca 1000 spänn). Vi får bland de roligaste och häftigaste 25 minutrarna hittills på resan! Vilken adrenalinkick att åka i upp emot 45-50 knop på 1-2 decimeter djupt vatten och ibland vara lika nära att smälla in i en bergvägg! Värt varenda cent!!!

Shotover Jet fran bron   Vem hittar mig och Marcus har?

Tar det sen lugnt på em, det är varmt idag i Queenstown. Tar gondolen upp på berget på kvällen, Maria och Malin skall gå på Maoridansuppvisning. De får se en välkomstceremoni, haka (krigsdans) och några andra danser. Marcus och jag följer med upp och åker LUGE, en slags blandning mellan rodel, pulka och gokart. Återigen en vansinnigt rolig lek, vi åker fem gånger. När Malin och Maria kommer ut från dansuppvisningen åker de också ett par gånger.
Kvällen avslutas med en god middag hemma i husbilen, alla är nöjda och belåtna med dagen.

Maria och Malin samt...   Marcus och jag aker LUGE   

Pa Maoridansen                    Queenstown fran gondolen

Lördag 15 januari
Blåsigt idag i fjällen. Efter lite lekparkslek (jodå det finns en här uppe med, på skolan med 8 elever!) åker vi söderut mot Arrowtown i närheten av Queenstown. Stannar på vägen och äter färsk glass, smarrigt! Arrowtown är en gammal guldgrävarstad, som bevarat mycket av stuket på hur staden såg ut för 150 år sedan. 1862 hittades guld här för första gången. Det finns ett museum, gamla byggnader utmed huvudgatan och en del bevarade gamla hus i The Chinese settlement, där inbjudna kinesiska guldgrävare bodde och verkade. De kom dit när den första rushen var över ca 1865 och var kvar i ca 20 år, en del blev kvar längre. Åt middag på pub/bar och tog sedan vägen förbi lekparken (dagens fjärde) innan hemgång till campingen. Hittade Arrowtown Montessori preschool på vägen faktiskt!

Arrowtown                      Kawaru Bridge fran 1880,

                                      ett av ursprungsstallena

                                      for Bungyjump